Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola

Abstract

<jats:p>Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetens, mediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.</jats:p>

Elever erfar och representerar världen visuellt: en utforskande studie om hur mellanstadieelever skapar mening genom fotografi

“…Det innebär också att bilder gör det möjligt att dela tid, plats och närvaro med andra och även kan innebära ett rituellt upprätthållande av en relation. Genom att skicka en bild visar jag att jag tänker på dig eller vill dela något med dig som har betydelse för att det är roligt eller något viktigt (Forsman, 2014(Forsman, , 2016. Att skicka en bild kan också helt enkelt innebära ett sätt att bekräfta kommunikationskanalen, vilket kanske fenomenet att dela dagar på Snapchat är det tydligaste exemplet på.…”

“…Att det finns motstånd i skolan mot att använda medier som tv och film kan också förklaras med slutsatser från artikeln "Hur får vi en hållbar utveckling av medie-och informationskunnighet?" av Forsman (2013). I artikeln menar Forsman, att bok och skrift använts som ett sätt att skärma av barnens fritidskultur från skolans kultur samt att olika uttryckssätt och medier har getts olika laddning: Medan boken har förknippats med kunskap och skola, har film och TV som baseras på rörliga bilder förknippats med fritidskulturen och "icke-lärande".…”

“…Jag menar i linje med Villi (2010) och Forsman (2014Forsman ( , 2016 att denna interaktion kan ses som en form av visuellt småprat även om den i mitt material inte sker digitalt som i deras exempel. Eleverna för således med sig en vana vid att småprata visuellt från literacypraktiker som de deltar i utanför skolkontexten, och i vilka elever exempelvis kan visa fotografier som en del av ett rituellt upprätthållande av en relation (jmf Forsman, 2014;Forsman, 2016). Genom att visa en bild visar eleverna att de vill dela något eller ta del av något som har betydelse.…”

“…Det är också enkelt för eleverna att uppfatta en annan elevs fotografi på håll eller enbart genom att gå förbi. Att eleverna realiserar denna affordans i relationsskapandet dem emellan har jag tidigare i texten benämnt som visuellt småprat och kopplat till elevers fritidspraktiker kring fotografi (Forsman, 2014(Forsman, , 2016Villi, 2010). Denna form av visuellt småprat samt betydelsen av samspelet genom fotografi är inte något som uppkommit genom digitaliseringen av meningsskapande genom fotografi, utan har varit ett kännetecken för meningsskapande genom fotografi under en lång tid (se exempelvis Chalfen, 1987).…”

“…Det finns också andra studier som visar hur människor, inte minst unga, samspelar kring fotografier. Forsman (2014Forsman ( , 2016 beskriver exempelvis digital visuell kommunikation unga människor emellan som visuellt småprat med olika funktioner (jmf Villi, 2010). Några av de funktioner som karakteriserar bildkommunikation i digitala miljöer, som att vi med bilder kan dela tid, plats och närvaro med andra, går inte att överföra till klassrumskontexter.…”