This study chrono-logically investigates teachers’ professional knowledge in relation to the digitally ‘boosted’ educational landscape caused by the COVID-19-pandemic. The aim is to describe how teachers employ their competences under extreme digitized circumstances compared to ordinary, to a greater extent analogically organized schooling. The study is inspired by action research where five secondary and upper secondary teachers document their work between March 19 and April 2020. A contrastive analysis highlights qualitative aspects of teachers’ (digital) competence when teaching is affected by digital “interferences” in its corporeal and material framing, a dissolved spatiality and “truncated” senses/sensuousness. Employing different dimensions of knowledge in terms of intellectus and ratio, the study argues that subjective, emotional and relational processes of teachers’ digital competence need to be prioritized in contrast to the easily measurable aspects that tend to overrun the discussions about educational digitalization and its knowledge in society.

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?

This study chrono-logically investigates teachers’ professional knowledge in relation to the digitally ‘boosted’ educational landscape caused by the Covid-19-pandemic. The aim is to describe how teachers employ their competences under extreme digitized circumstances by reading these through the lens of ordinary, to greater extent analogically organized schooling. The study is inspired by action research and data is collected in schools by five secondary and upper secondary teachers between March 19 and April 2, 2020. The analysis highlights qualitative aspects of teachers’ (digital) competence when teaching is affected by digital “interferences” in its corporeal and material framing, a dissolved spatiality and “truncated” senses/sensuousness. Employing different dimensions of knowledge in terms of intellectus and ratio, the study argues that subjective, emotional and relational processes of teachers’ digital competence need to be prioritized in contrast to the easily measurable aspects that tend to overrun the discussions about educational digitalization and its knowledge in society.

Svensk gymnasieskola övergår 18 mars 2020 till distansundervisning med anledning av covid-19. Eleverna deltar hemifrån och lärarna arbetar antingen på skolan eller hemma. Grundskolan är fortsatt öppen och lärarna, och majoriteten elever, vistas i skolan. Rådande restriktioner anger att de med symtom ska vara hemma (Utbildningsdepartementet, 2020), vilket gör att vissa grundskoleelever deltar på distans. Därmed förändras skolpraktiken inom båda skolformerna: lärare och elever befinner sig i samma tid - arbetar utifrån befintligt schema - men separeras helt eller delvis fysiskt. Nu väcks nya frågor kring bedömning och betygsättning. Under vårterminen brukar elever få möjlighet att bekräfta eller höja sina prestationer. Hur ska detta ske när lärare och elever är åtskilda vid bedömningstillfällena? Betydelsefullt är att betygsättning genomförs på ett trovärdigt och rättssäkert sätt. Därför belyser vi hur lärare utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv agerar i relation till bedömning och betygsättning i en förändrad skolpraktik.

No abstract