Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur digitala redskap kan påverka lärarstudenters deltagande i handledningsprocessen. Trots att lärarstudenter och handledare ofta befinner sig i digitala klassrumsmiljöer används digitala redskap endast i begränsad omfattning under handledningsprocessen. Med utgångspunkt i Wengers teori om lärande i en praktikgemenskap har lärarstudenter och handledare arbetat med stöd av digitala observationsunderlag. Processen har studerats på fyra övningsskolor. Information om studenternas erfarenheter av handledningen har samlats in via enkäter och fokusgruppsamtal. Resultatet visar att det är fyra moment som påverkat studenters deltaganden i handledningsprocessen. Studenter 1) delar sin planering digitalt inför undervisning, 2) skapar digitala observationsunderlag från undervisning, 3) använder digitala observationsunderlag för att förbereda handledningssamtal, 4) väljer aspekter från digitala observationsunderlag för bearbetning i handledningssamtal. Resultatet ger också signaler om två kritiska moment som särskilt underlättat deltagande i handledningsprocessen: dels bearbetningen av planering före undervisning, dels bearbetningen av observation före handledning. Det visar att studenters och handledares gemensamma deltagande och ansvar för handledningsprocessen påverkar både form, innehåll och utfall.

The practicum supervision process in teacher education comprises various cyclic experiential learning activities (e.g. planning, observation and supervision conversation). Research has documented considerable challenges relating to this process, but also that digital technology can help. In the study, a software program designed for practicum supervision (MOSO) is tested in three Scandinavian teacher education programmes in which groups of student teachers are supervised by a mentor teacher. Throughout this process, the participants continuously alternate between individual reflection, and analogue/digital collaborative reflection. The aim of the study is to contribute knowledge about the experiences of using this technology, and data was collected through qualitative survey and focus groups. The software contributed to improving the quality of the practicum supervision process, for example by: safeguarding supervision on lesson planning; improving observations, feedback and recollection; and facilitating more reflective and collaborative student teachers. The study also identifies important challenges when using such technology.