Previous research indicates that insight is frequently used but rarely defined in mental health proceedings. This article examines how participants in Swedish administrative court proceedings use the concept of insight when discussing decisions regarding involuntary psychiatric care. Open-ended qualitative interviews were conducted with professional mental health court participants. The results show that lack of insight is used by the informants as an argument for all three legal criteria for involuntary psychiatric care in Sweden, as well as the criterion for release from forensic psychiatric care. It is concluded that there are troublesome legal and ethical implications of courts relying on a poorly defined concept such as insight in their rulings.

No abstract

No abstract

No abstract

a Doktorand i offentlig rätt vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet b Biträdande universitetslektor i medicinsk rätt vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet c Docent och universitetslektor i allmän rättslära med särskild inriktning mot medicinsk rätt vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet d Docent och universitetslektor i offentlig rätt vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet e Professor emerita i offentlig rätt med särskild inriktning mot socialrätt vid Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet f Överläkare, specialist i psykiatri vid psykiatriska akutmottagningen, Lund g Överläkare, specialist i psykiatri och rättspsykiatri h Docent och överläkare vid Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Psykiatri, Lunds universitet, samt Psykiatriforskning Skåne, Region Skåne * Artikeln har peer review-granskats. 1 En svensk undersökning från 2014 visade att självskadebeteende, avgränsat till sådana former som ger skada på hudens yta, var vanligast förekommande bland unga kvinnor och inom den psykiatriska heldygnsvården, se Charlotta Odelius & Mia Ramklint, En nationell kartläggning av förekomsten av självskadande beteende hos patienter inom barn & ungdoms-och vuxenpsykiatrin, Nationella självskadeprojektet, 2014. I Sverige har det också vid flera tillfällen uppmärksammats att flickor och unga kvinnor är överrepresenterade vad gäller tvångsåtgärder inom såväl barn-och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Mycket talar för att det är personer med självskadebeteende det handlar om. Se t.ex. Socialstyrelsen, Barn och unga i psykiatrisk tvångsvård, 2015.