“…Enligt Fortescue (2001, s. 17) delar många språkbrukare intuitivt upp sitt kognitiva spektrum i hörnstenarna knowing, remembering, thinking och understanding (jfr en tjugo år tidigare och delvis liknande indelning i minne, tänkande och kunskap-tro-åsikt i Viberg, 1980, s. 14). I svenskan har vi inte endast en motsvarighet till engelskans think, eller italienskans pensare, utan behöver tänka, tycka och tro för att täcka motsvarande semantiska fält (Viberg, 2005, s. 142-151, se även Aijmer, 1988, s. 87, 1997Goddard & Karlsson, 2008;Grahn, 2012, s. 45). På svenska skulle det kognitiva spektret som motsvarar Fortescues hörnstenar därmed kunna indelas i de semantiska fälten veta, minnas, tänka, tycka, tro och förstå.…”