The moral regime of norm critical pedagogics – new ways of governing the Swedish pre-school child

Abstract

In recent years, many programs and manuals for 'norm criticismh ave been produced for schools in Sweden. In this article, I situate norm criticism and norm critical pedagogics within discourses of values and norms, legal rights and policies through a close reading of the material produced for the Swedish preschool. I explore the targets, modes, and techniques of governing the child through norm critical programs and practices. I give special attention to the moral regime inscribed in the norm critical project and how the desirable and undesirable subject is constructed. By problematizing norm critical pedagogics, the article propositions them (contrary to its advocates' claims) as doing much more than widening social norms, creating tolerance for diversity, or furthering freedom and authenticity. Norm criticism attempts to reshape powerrelations, assert the moral authority of professionals, and produce a state-approved social subject.

Normkritisk pedagogik – framväxten och utvecklingen av ett nytt begrepp i den svenska utbildningskontexten

“…Parallellt har dock många förskolor, skolor, organisationer och företag fortsatt sitt arbete med normkritisk pedagogik och Skolverket har därtill framhållit dess betydelse för antidiskrimineringsarbete. Det tycks alltså som om två parallella och rakt motsatta förståelser av vad normkritisk pedagogik är och kan innebära har växt fram och samtidigt har relativt lite forskning om begreppet bedrivits (Qvarsebo, 2019).…”

“…Vidare har kritik riktats mot att lärare uppmanas att granska normer men utan att göra tydligt vilka normer som bör ersätta de gamla (Langmann & Månsson, 2016;Qvarsebo, 2019). Martinsson och Reimers har i flera arbeten påpekat att det i grunden är omöjligt att inte genast skapa nya normer genom att motarbeta en form av norm (Martinsson, 2007;Martinsson & Reimers, 2008;Reimers, 2007).…”

“…Samtidigt pekar exempelvis Jonas Qvarsebo i en ny studie på att det mot bakgrund av det stora genomslaget ändå finns anmärkningsvärt få studier som granskat normkritik och normkritisk pedagogik (Qvarsebo, 2019). Den normkritiska vändningen tycks vidare framförallt ha skett inom vissa sektorer, såsom skolan, och vissa myndigheter, såsom Skolverket, samtidigt som begreppet inom den mediala debatten nästan har blivit ett skällsord och ibland beskrivs som auktoritärt och som en ideologisk indoktrinering (Busch Thor, 2018;Lindeborg, 2016;Wong, 2017).…”

”Normkritisk vaccination” - Normkritik och normkritisk pedagogik i Skolverkets rapporter och råd 2009 – 2014

“…Forskare har bland annat riktat kritik mot att normkritisk pedagogik innehåller en motsägelsefull subjektsyn som riskerar att reproducera stabila subjekt, tvärtemot dess ambition, samt att det sällan görs tydligt vilka nya normer som förespråkas (t.ex. Qvarsebo, 2019;Björkman & Bromseth, 2019;Alm & Laskar, 2017;Langmann & Månsson, 2016). Det tycks även som om många av de lärare och förskollärare som har försökt att arbeta med normkritisk pedagogik upplever att det är svårt.…”

“…Normkritisk pedagogik såsom den utvecklades i början av 2010-talet betraktades inte som en färdig metod där rätt och fel på förhand var givet utan beskrevs som en komplex och fortgående process där ett ständigt sökande efter nya vägar och förhållningssätt var viktigt (Bromseth & Darj, 2010). Om normkritik och normkritisk pedagogik har utvecklats ur en queerteoretisk och problematiserande syn på kunskap, subjekt och normer och till möjligheten av att förändra normer så tycks normkritisk pedagogik i en mer populariserad och aktivistisk version ha utvecklats till en specifik metod där på förhand givna normer pekas ut och där det är mer eller mindre givet vad som är rätt och fel (Qvarsebo, 2019;Björkman & Bromseth, 2019;Alm & Laskar, 2017;Langmann & Månsson, 2016).…”